Angående det där med att man är stark när man står på egna ben - visst är det väl himla sant. Men om jag ska utgå ifrån mig själv så måste jag påpeka att det finns en skillnad på ensamhet och ensamhet. Är jag ensam har jag mer mod och vågar enklare lära mig att stå på egna ben och gå min egen väg. Det är så mycket svårare när det hela tiden finns folk som ser på, betraktar och som helt oskyldigt har sina egna tankesätt och personligheter som omedvetet väger som bly på våra ryggar.

De starkaste för mig är de som trots människor omkring dem vågar göra vad de tror på.

(Men glöm för allt i världen bort att det är okej att vara svag)